Vårt arv

200 år av förändring och möjligheter

Under mer än 200 år har Bonnier formats till vad det är idag. Under hela vägen har två drivkrafter satt sin prägel på verksamheten: Strävan efter att värna det fria ordet och det öppna samhället. Och strävan efter att våga pröva nya möjligheter för att ständigt utveckla verksamheten.

1804

Gutkind Hirschel flyttar från Dresden till Köpenhamn. Han byter namn till Gerhard Bonnier och publicerar bland annat en antologi av kriminalhistorier kallad Underfulde och sandfærdige kriminalhistorier.

1827

Adolf Bonnier, Gerhards äldsta son, skickas till Göteborg med några stora lådor fyllda med utvalda böcker. Han öppnar bokhandel och ett lånbibliotek som redan från början blir en stor succé. Fyra år senare får han tillstånd att öppna bokhandel i Stockholm, och efter ytterligare ett år öppnas även filialer på den svenska landsorten.

1837

Albert Bonnier, ett annat av Gerhards elva barn, publicerar Bevis att Napoleon aldrig har existerat, den första boken från det som idag är Albert Bonniers Förlag.

1846

Under en resa i Europa har Albert Bonnier fått upp ögonen för modetidningar. Han inser att det även på den svenska marknaden finns aptit för mode och startar Stockholms Modejournal, Tidskrift för den eleganta verlden. Det är en av de första av en lång rad titlar som Bonnier sedan dess har gett ut med fokus på mode och livsstil för kvinnor.

1856

Bonnier förvärvar sin första fastighet. Sedan dess har fastighetsägande varit en viktig del av verksamheten.

1859

Sveriges Handelskalender börjar ges ut. Tanken är att publicera en årsbok över den nya och ökande affärsverksamheten i Sverige. Skråväsendets avskaffande och näringsfrihetens införande gör att detta ligger rätt i tiden. Utgivningen fortsätter i över 140 år och har under lång tid stor betydelse för företagets intäkter – ett bra exempel på Alberts Bonniers framsynthet.

1888

Albert Bonnier köper in sig i Dagens Nyheter, en av 1800-talets mest populära medieinnovationer och en succé från starten. Den kom ut före alla andra tidningar på morgnarna, bars ut direkt till prenumeranterna, kostade hälften så mycket som konkurrenterna och hade korta och begripliga artiklar. Men runt sekelskiftet – under en svacka som visar sig tillfällig – engagerar sig Bonnier på allvar i DN. Sonen Karl Otto Bonnier tror att det kommer bli en förlustaffär men vill trygga den liberala pressen och det fria ordet.

1900

Vid Albert Bonniers död beslutar barnen att inrätta en stipendiefond till Alberts minne. Stipendierna ska gå till unga svenska författare. Än idag delas de ut – fem författare belönas varje år med 100 000 kronor var. Sonen Karl Otto Bonnier fortsätter att bygga förmögenheten genom att publicera alla de stora författarna.

1909

Selma Lagerlöf, en av Albert Bonniers Förlags mest prestigefyllda författare, blir den första kvinnan att vinna Nobelpriset i litteratur. Sedan dess har sex svenska, och en rad utländska, författare utgivna på Albert Bonniers Förlag tilldelats Nobelpriset.

1911

Ett år i internationaliseringens tecken. Bonnier startar filial i Tyskland och köper Björck & Börjesson i New York, ett företag som importerar svenska böcker till den amerikanska marknaden.

1929

Tor Bonnier, Karl Otto Bonniers äldsta son, köper Åhlén & Åkerlund, Sveriges största tidskriftsförlag med tidningarna Vecko-Journalen, Husmodern, Allt för alla och Hela världen.

1947

Bygget av Åhlén & Åkerlunds nya lokaler – sedermera känt som Bonnierskrapan – inleds på Torsgatan i Stockholm. Arkitekt är Ivar och Anders Tengbom.

1951

AB Bonnierföretagen bildas för att utgöra moderbolag i en satsning på industriföretag. En första industrialiseringsperiod hade inletts redan under mellankrigstiden, med syftet att Bonnier skulle kontrollera hela kedjan från pappersmassa till tryckeritjänster. Under 1950-talet och 1960-talet växer verksamheten till så skilda områden som färjetrafik, möbler, pappersmuggar och vävstolar.

1965

Dagens Nyheter AB börsintroduceras, bland annat för att göra det enklare för delägarna att sälja sina andelar. Bolaget byter senare namn till Tidnings AB Marieberg, döpt efter platsen för huvuddelen av verksamheten.

1973

Svensk Filmindustri förvärvas – ett av världens äldsta filmbolag som idag heter SF Studios. Kriminalklassikern Mannen på taket, regisserad av Bo Widerberg, hade premiär 1976.

1977

En omfattande omstrukturering av Bonniers verksamhet påbörjas. Industriföretagen säljs eller avvecklas och fokus renodlas på medieverksamheten.

1989

Strax före Sovjetunionens sammanbrott startar Bonnier affärstidningen Äripäev i Estland. Eftersom både den tekniska nivån och yttrandefriheten vid denna tid är begränsad i Baltikum trycks Äripäev i Stockholm för att sedan skickas över Östersjön. Under de följande åren blir Bonniers mediesatsningar i de unga baltiska demokratierna viktiga för att etablera och sprida det fria ordet.

1998

Bonnier köper ut Tidnings AB Marieberg från börsen. Affären är ett led i en renodling av Bonniers verksamhet med tydligare koncentration på medier, inte minst tv-marknaden då Marieberg är en viktig delägare i TV4.

2000-talet

Medierna blir digitala och sociala, och konkurrensen global. Bonnier möter de nya konsumtionsmönstren med att digitalisera bolagets tjänster. Nätbokhandeln Adlibris förvärvas 2004. Företag som BookBeat och KIT startas.

2019

Bonnier Broadcasting säljs. Samtidigt görs en storsatsning på lokaljournalistik när Bonnier News förvärvar MittMedia.