I fokus för flera initiativ och utmärkelser som är knutna till Bonnier står yttrandefrihet och oberoende kvalitetsjournalistik. I början av 1950-talet såg bokförläggare Albert Bonnier Jr ett behov att stimulera den journalistiska yrkesskickligheten – ”den goda pennan”, som han uttryckte det.

Det första priset – som var internt för Bonniers journalister – instiftades 1953. Det omvandlades 1966 till Stora Journalistpriset, och öppnades för goda journalistiska insatser inom hela den svenska journalistkåren. Mer än 50 år senare är priset fortfarande det mest prestigefyllda i sitt slag i Sverige. 

Fem utmärkelser delas ut – Årets Berättare, Årets Förnyare, Årets Röst och Årets Avslöjande samt Lukas Bonniers Stora Journalistpris för långvarig journalistisk yrkesprestation.

Priset ger erkännande till det bästa inom journalistiken – från raka berättelser om IS-resenärer till roande folkbildning om en annan del av världen, från mänskliga dialoger med lyssnare, läsare och tittare till avgörande avslöjanden.

Juryn består av 12 ledamöter och 3 suppleanter från hela den svenska mediebranschen – från olika medieslag och ofta konkurrerande företag.

Att uppmärksamma och premiera kvalitetsjournalistik och pressens frihet är både moraliskt och strategiskt befogat för Bonnier. Flera av Bonniers andra verksamheter har därför också egna aktiviteter som främjar dessa värden. I Estland delas ett årligt Bonnierpris ut för undersökande journalistik. Expressen delar varje år ut Per Wendelpriset för framstående journalistik. Expressen är även aktiv i kampanjen för att befria den svenskeritreanska journalisten Dawit Isaak, som sitter fängslad i Eritrea sedan 2001.